Hoppa till textinnehållet

Huvudkolumn

Publicerad 2012-04-16 Skriv ut Tipsa en vän
Helt vanligt vatten flyter i Hisingens torn

De flesta av Göteborgs vattentorn är skyddsobjekt och är både låsta och försedda med larm. Tornen renas en gång per år av personer som måste bära klorerade och sterila kläder för att inte riskera att förorena dricksvattnet.
Foto: Markus Andersson

Helt vanligt vatten flyter i Hisingens torn

I Biskopsgården tornar det majestätiskt upp sig över synligt över halva Göteborg medan
vattentornet i Glöstorp med sin dystra betonggrå färg för en mer anonym tillvaro ute i skogen.
Med vad har vattentornen för funktion och varför kan de inte bara byggas om till lägenheter?

VISA BILDSPEL

Sedan den första vattentornet byggdes i Slottsskogen 1899 har de varit en självklar del av Göteborg. Med sina karakteristiska former, ofta placerade på höga platser har de blivit klassiska landmärken. Säkerligen är vi många som en gång drömt om att ta oss upp på vattentornet i Biskopsgården för att blicka ut över Göteborg och Hisingen.
    Att ta sig in i ett vattentorn är dock strängt förbjudet. Tornen har till skillnad till vad många kanske tror fortfarande en viktigt uppgift för att säkerställa vattentillförseln i Göteborg.
− Vattentornen är till för att jämna ut skillnaden mellan vattenproduktion och förbrukning.  Eftersom att vi gör av med betydligt mer vatten under morgon än under dagen och natten fylls vattentornen upp under natten och tappas senare av under resten av dagen, säger Katrin Steier som arbetar som utredningsingenjör på Göteborg Vatten som ansvarar för vattentornen.
Vad hade hänt om vi inte hade haft vattentornen?
− Då hade vi haft en osäkrare leverans av vatten då pumpstationerna som ska pumpa upp vattnet till höjderna kan sluta att fungera. Det kan vara ett strömavbrott eller en vattenläcka som gör att vattnet inte kommer fram och då kan vi använda vattnet i vattentornen eller reservoarerna som de också kallas, säger Katrin Steier.

Några miljoner liter

Hur länge ett område kan försörjas av vattnet i vattentorn beror på områdets storlek och hur mycket vatten som kan lagras i tornet. Reservoaren i Biskopsgården innehåller 2000 kubikmeter vatten vilket motsvarar 2 miljoner liter medan tornet i Glöstorp är något större med utrymme för 2,3 miljoner liter.
Förutom att fungera som reservoarer har vattentornen i uppgift att skapa tryck i vattenledningarna. I Göteborg som är en kuperad stad finns det därför gott om vattentorn för att skapa självfall till stadens höga områden som till exempel Angered.
− Vi bor i område med stora höjd skillnader, i en platt stad är behovet av vattentornen inte lika stor, säger Anne Lundgren som arbetar som informatör på Göteborg Vatten.

Högt torn i Biskopsgården

Vattnet i Göteborg tas ursprungligen från Göta Älv och renas i vattenverken i Alelyckan och Lackarebäck. Verkens egna pumpar skapar tillräckligt med tryck för att leverera vatten till stadens låga områden som motsvarar ungefär hälften av stadens vattenkonsumtion. Till resten av Göteborg pumpas vattnet upp till vattentornen via pumpstationer. Att tornen har olika utformning beror enligt Katrin Steier och Anne Lundgren dels på vilken arkitektur som var på tapeten när de byggdes och vilket tryck och mängd vatten som de behöver lagra.
–  Den nivå vattenytan ligger på i reservoaren är tryckhöjden i hela området. Kaveröds reservoarerna i Högsbo utgörs till exempel av två låga betongcylindrar. Där behöver de inte vara högre då de redan ligger så högt upp, medan man i Biskopsgården har behövt bygga ett högre torn för att skapa det tryck som behövs till de högst belägna zonerna i området, säger Katrin Steier.
Vad hade hänt om alla Biskopsgården tog en extra dusch på kvällen samtidigt?
− Då hade det säkerligen blivit ett lågt tryck i kranen. Samtidigt är reservoarerna dimensionerade för så kallade maxtimmar och maxdygn som brukar inträffa 23 december då nästan alla är hemma och lagar mat och tvättar. Systemet är byggt för att klara topparna, säger Katrin Steier.
Men hur viktiga är vattentornen idag, vad hade hänt om man tog bort dem?
− Ur leveranssynpunkt kan man säga att de är mindre viktiga idag än vad de var förr. Idag kan vi varvtalsreglera pumparna så att vi kan hålla ett jämt tryck även utan dem. Men leveranssäkerhetsmässigt så kan man aldrig ersätta en fysisk volym på plats med programmerade pumpar. Får vi ett större strömavbrott kan ett helt område i så fall bli helt utan vatten. Tornen gör även att pumpdriften blir säkrare då det blir mindre slitage på pumparna. Vattentornen kommer förmodligen att stå kvar länge även om man i framtiden säkert kommer att se över vilka som ska vara kvar. En del vattentorn har redan tagits ur bruk då de antigen varit för höga eller för stora. Det finns ingen ekonomi att pumpa upp vatten högre än vad som behövs då det kostar energi. Men skulle man ta bort alla reservoarerna så hade vi behövt göra omfattade förändringar vårt vattennät, säger Kartin Steier.
Vad händer då med de vattentornen som tas ur bruk? Skulle de inte kunna användas till bostäder med svårslagen utsikt?
− Det beror på, vattentornet på till exempel Styrsö får inte rivas då det är ett viktigt landmärke. Andra har viktiga syften med antenner och master för radio och telefoni. De flesta är byggda för 40 till 60 års sedan så det egentligen nu det kan börja att bli problem med dem och det är något vi får ta ställning till. I Johanneberg har man ju till exempel redan byggt om vattentornet till lägenheter så vad som händer med de tornen som inte kommer att användas i framtiden vet vi inte riktigt, säger Katrin Steier.

VISA BILDSPEL
Relaterad information

Fakta

MER OM 
Vattensituationen i Göteborg


När man byggde ut vattensystemet i Göteborg på 30-talet byggdes det för att varje person skulle kunna använda 400 liter vatten per person och dygn. Idag räknar man med att en person behöver 160-180 liter per dygn. Av dessa utgörs ungefär tio liter till matlagning och dryck.

Outsinlig vattenkälla. Enligt Göteborg Vattens informatör Anne Lundgren är råvattentillgången är i princip outsinlig i Göteborg då vattnet tas från Göta älv som är Sveriges vattenrikaste vattendrag.
– Om man bara räknar de tio literna som behövs till matlagning och dryck finns till det tillräckligt med råvatten i Göta älv för att försörja hela jordens befolkning, säger Anne Lundgren.

Varierande vattenkvalité i älven.
– Göteborg ligger längst ner i Göta älv och en del avloppsreningsverk går ut i älven längre upp. När det till exempel har regnat mycket har vi råd att vara kräsna över vattenkvalitén och stänga intaget då vi mellanlagrar råvatten som vi pumpar upp från älven till Delsjön och Rådasjön som vi kan använda istället. Vintern 1996 stängde vi intaget i flera veckor efter en båtolycka. Båten läckte ut lösningsmedel som frös fast i isen vilket gjorde att allt inte löstes upp på en gång, säger Katrin Steier på Göteborg Vatten.
– Det är fullkomligt vansinnigt att köpa vatten på flaska då vi har världens bästa kranvatten som kostar två öre per liter. Vanligtvis styr plånboken, men när det gäller vatten verkar inte alltid det gälla, säger Anne Lundgren på Göteborg Vatten.

Kommentarer

(0) Visa senast först

Skriv kommentar

  Jag godkänner villkoren (Läs villkoren här)

Tipsa en vän

Detta är en utskrift från DirektPress Göteborg

Postadress: Britta Sahlgrens gata 8C, 421 31 Västra Frölunda
Tel vxl: 031-720 55 10
E-post: web@gbg.direktpress.se

Annons

Extrakolumn

TOPP 5 - mest lästa just nu

Läs senaste numret

Vi i Biskopsgården


Anmäl dig till vårt nyhetsbrev: